Pensionsplan

Den nuvarande planen är att åka ut på en resa hösten 2019, lagom till att den svenska sommaren tar slut. Vi är då 29 respektive 23 år gamla och åker till Sydostasien för att både njuta av klimatet och dra ner på levnadskostnaderna på obestämd tid. Att åka efter drygt halva 2019 kombinerar fördelen med att Sverige är fantastiskt på sommaren, samt att det får fördelar skattemässigt. Jag betalar statlig inkomstskatt (dock inte förhöjd sådan) på mina sista intjänade kronor i dagsläget, men eftersom den baseras på årsinkomsten kommer mina resterande fyra månader under 2019 resultera i att jag kan behålla en större del av lönen.

Självklart kommer vi inte gå runt och inte göra någonting om dagarna, jag kommer nog alltid att hålla på med olika typer av investeringar och min fästmö/fru har väldigt många projekt och idéer som man kan arbeta med.

Att börja med att gå en distanskurs på 25% eller 50% kombinerar det bästa av två världar, dels kan jag lära mig något som jag faktiskt är intresserad av, och dels både fryser jag räntebetalningar och amorteringar samtidigt som både lån och bidrag från CSN skapar kassaflöde som är som viktigast i början. Detta är dock inte planerat i ovanstående graf utan får ses som en bonus om det händer.

Vid väntandet av två år hinner vi dessutom spara cirka 600 000 kr ytterligare till portföljen samtidigt som den förhoppningsvis hinner växa lite av sig själv. Då skulle utdelningarna öka med cirka 30 tkr per år.

Vi har som plan att sälja min lägenhet till marknadspris och att jag betalar 22 % skatt på vinsten samt 50 000 kr i mäklararvode. Anledningen till försäljningen är att det leder till bättre avkastning på eget kapital genom aktieägande, plus att det blir smidigare att slippa leta hyresgäster. Ett minus är dock att det är sämre riskspridning.

Rent praktiskt börjar vi antagligen som sagt med att resa till Sydostasien. Jag har tidigare bott längre perioder i regionen och talar åtminstone malajiska/indonesiska någorlunda bra. Visumregler gör att den första tiden kommer bli ganska ”hoppig” men de är nog lika bra eftersom min fästmö (då fru) bara varit i Thailand tidigare.

Preliminär resplan:
År 1: Malaysia -> Singapore -> Indonesien -> Thailand -> Kambodja -> Vietnam -> Laos -> Myanmar
År 2: Malaysia -> Singapore -> Indonesien -> Thailand -> Kambodja -> Vietnam -> Laos -> Myanmar
År 3: Malaysia -> Singapore -> Indonesien -> Thailand -> Kambodja -> Vietnam -> Laos -> Myanmar
År 4: Mauritius -> Indien -> Sri Lanka -> Nepal -> Sydamerika
År 5: Sydamerika
År 6: Sydamerika
År 7: Långsiktig bosättning

Långsiktiga bosättningar finns i princip bara inom EU såvitt jag vet, och intressanta platser som jag ska undersöka närmare är Kanarieöarna, Madeira, Réunion, ABC-öarna, Saint Martin, Anguilla, Saint Barthélemy, Montserrat, Guadeloupe, Martinique, Franska Polynesien, Nya Kaledonien, och liknande.

Plan B, C, D, osv.:
Något som självfallet dyker upp är olika typer av risker som kan tänka sig förstöra min plan, det kan vara allt från börskrasch till utdelningssänkningar. Här har jag försökt lista de manövrar jag kan göra utifrån potentiella negativa scenarios:
– Öka andelen preferensaktier. Jag är egentligen tveksam till dessa pga. ränteläget, men om jag skulle behöva öka direktavkastningen finns denna utväg, dock belastar den självklart värde- och utdelningstillväxten i portföljen.
– Jobba fler år. Vi har verkligen varken bråttom eller något som vi vill bort ifrån, så vi kan fortsätta arbeta i allt från ett år extra till tio år extra utifrån planerat datum, och för varje år som går kan vi räkna med en insättningar på cirka 300 000 kr (13 500 kr per år/1 125 kr per månad i utdelningar) vilket gör att vi ökar vårt kassaflöde ganska rejält för varje extra arbetat år.

Vad händer om vi inte vill ut och resa och bara vill vara hemma och leva ”Svensson-liv”?
Självklart är inte detta något problem, vi gör vad vi vill, och vill vi leva som alla andra så har vi möjligheten till det.